Ett referat är en sammanfattning av en längre text, anförande eller verk, men kan även vara en redogörelse för ett händelseförlopp. Syftet med att skriva ett referat är att sammanfatta innehållet i det som refereras med ens egna ord, genom att ta upp de viktigaste punkterna i texten, samt att förmedla information som är relevant.
Till skillnad från t.ex. krönikor eller recensioner skall ett referat inte spegla skribentens åsikter kring det som refereras. Det är även viktigt att undika värdeladdade ord, vilka om de väljd medvetet kan förvanska ursprungstextens syfte eller innebörd. Målet är att återge och uttrycka texten i en annan språkdräkt.
För att kunna skriva ett bra referat är det viktigt att förstå den text eller det händelseförlopp man skall arbeta med, därför är det mycket viktigt att sätta sig in i det som skall refereras och verkligen förstå innebörden, det som vill förmedlas samt syftet bakom.
Ett referat brukar delas i tre delar; en inledning, en sammanfattning av texten samt en avslutning.
I inledningen av ett referat, i det första stycket, är det viktigt att referatets ämne och källhänvisning finns med. Detta är viktigt eftersom läsaren lätt skall kunna leta upp originaltexten och granska denna på egen hand. Författarnamnet är obligatoriskt att ha med i första stycket, oavsett vad som refereras. Om det som refereras är en artikel är det även viktigt att ha med titel, tidningsnamn och publiceringsdatum, är det istället en bok som refereras är det viktigt att ha med bokens titel i källhänvisningen tillsammans med tryckår.
Sammanfattningen av texten skall vara upplagd på ett neutralt sätt och spegla syftet samt innebörden bakom originaltexten.
När det är dags att skriva avslutningen är det viktigt att hålla det enkelt och tydligt. Det kan vara en bra idé att använda något särskilt ord eller uttryck för att markera att "här kommer referatets avslutning", t.ex. "slutligen", "författaren avrundar ..". Det kan även vara klokt att upprepa originaltextens huvudpunkt eller huvudpunkter i sin avslutning, för att så att säga knyta ihop säcken.
Här nedan följer ett exempel på ett referat, där vi har skrivit ett referat av en längre artikel. Den artikel vi har valt som objekt är Kan Darwin förklara tron på Gud?, skriven av Peter Gärdenfors och publicerad i Svenska Dagbladet 2006-07-03.
I artikeln "Kan Darwin förklara tron på Gud?", publicerad i Svenska Dagbladet 2006-07-03, skriver Peter Gärdenfors att religion är ett fenomen som i någon form existerar i alla mänskliga kulturer. Samtidigt konstaterar han att vetenskapen alltid har försökt sig på att förklara själva funktionen bakom religionen.
Gärdenfors börjar med att belysa hur han anser att Charles Darwins teori skulle kunna förklara religion evolutionärt, genom människans tänkande och förmåga att dra slutsatser. Men samtidigt att Darwins teori inte fullt ut kan beskriva hur religionerna ökar överlevnadsfördelen hos människor. Därefter tar han steget till Brian Sloan Wilsons teorier, vilka baseras på hur de sociala funktioner som religionen skapar i form av ritualer, samarbete och ökad sammanhållning, hjälper kulturer att hållas vid liv.
Gärdenfors för sedan artikeln vidare till antropologen Scott Atran och psykologen Ara Norenzayans teorier. Deras teorier går ut på att religion är ett resultat av tankegångarna hos människorna i den kulturen de lever i, tillsammans med människans starka drift att hitta en högre orsaksverkare bakom märkliga händelser. Genom sin teori anser de även att människans berättande bidrar till att de lyssnare som tar berättelsen till sig, själva får lättare för att skapa egna orsaksverkare bakom andra händelser.
Genom att citera Darwin tar Gärdenfors upp frågeställningen om de religiösa känslorna, han anser att Darwin tydligt beskriver dem i sin bok "Människans härkomst". Kortfattat menar Darwin att religiös hängivenhet är en kombination av flertalet känslor och är beroende av en hög moralisk och intellektuell nivå hos människan. Samtidigt lyfter Gärdenfors fram att Atran och Norenzayans teorier om de religiösa känslorna går hand i hand med Wilsons teorier om överlevnadsfördelen med religionen, men Gärdenfors anser att deras förklaring är ofullständig. Han menar istället att den rimligaste förklaringen är människans strävan efter att hamna i glädjande situationer.
Vidare tar Gärdenfors upp psykologen Jesse Berings teorier om hur människan ser medvetandet som någonting skiljt från det kroppsliga och som inte kan dö, samt hur det har gett upphov till människans tro att hon har en själ.
Därifrån styr Gärdenfors artikeln vidare till en åsikt som delas av många teologer och filosofer, att verkligheten aldrig kan beskrivas fullt ut av vetenskapen. Han berättar att anledningen är att de anser att det finns två verklighetsplan: orsakssammanhang samt det som ligger bortom det mänskliga vetandets gränser. De hävdar att det sistnämnda inte kan förklaras av vetenskapen.
Gärdenfors avrundar sin artikel med att konstatera att Darwins evolutionsteori inte ensam kan förklara Gud, men att vi med hjälp av närmare forskning kan förstå hur mekanismerna bakom uppståndelserna av religioner fungerar - och varför vi tror att vårt medvetande fortsätter att leva efter vår död. Avslutningsvis ställer han frågan om det finns delar av vår tillvaro som vi inte genom vårt förnuft kommer åt, och konstaterar samtidigt att människans tänkande är långt ifrån fullt utvecklat, men att det är en evolution som fortfarande pågår.